Del 2 av 70 års resan

Vi anlände till Arlanda tidigt på fredagsmorgonen, det var mycket folk i farten trots den tidiga timman. Bland alla dessa var jag nog en av få som inte hade en aaaaning om vart jag skulle resa 😄 

Ebba tog väl hand om den något nyfikna o glada mormodern. Jag lotsades sedan genom det enorma Arlanda, än hit och än dit. När vi kom till passkontrollen blev jag fråntagen mitt pass och placerad en bra bit ifrån passkontrollanterna som fick instruktioner av Jenny o Ebba om att denna passagerare skulle inte få veta nåt om destinationen i förtid. När jag väl fick komma fram till kontrollanten, så stirrade denne mig stint i ögonen och började i ett bistert tonläge som sedan övergick till ett glatt: Jag vet att du kommer få det jätteroligt 

Lite väldoft i taxfree som jag avstod att inhandla 😊

Ett tag satt vi och väntade vi gaten som skulle ta passagerare med destination till Wien, det tyckte jag var riktigt trevligt. Jag har besökt Wien en gång på 90-talet tillsammans med min dåvarande arbetsgivare och tyckte det skulle bli trevligt att återse den staden efter sååå många år. Men efter ca 5-10 minuter sa mina töser....Nä nu kan vi det här, vi går vidare...........Ha Ha Ha, där lurade dom mig rejält.......Vandringen fortsatte ett tag till.................Här har jag fått veta vart vi ska. LONDON - HURRA!

Superroligt 👏 det var 34 år sedan jag besökt den staden tidigare.

Vi bodde inte alls långt från the Shard. Den långa byggnaden till höger är London Bridge Station. Den här vägen gick vi varje dag från hotellet på väg ut i storstadvimlet.

Ett litet cafe med det lite fräcka namnet FUCKOFFE 

Det fanns massor med vintageshopping, varför inte en lite kulig peruk.

En härlig första dag i storstadsvimlet

Tunnelbanenätet i London är fantastiskt, jisses så smidigt det var att åka, härs o tvärs genom denna miljonstad. Det var bara att blippa betalkortet vid in och utpassagen i spärrarna. Inget krångel med att köpa biljetter, så skönt att slippa. Hur mycket vi än åkte så kostade det aldrig mer än 127:- sek/dag.

En del utav tågen var vääääldigt långa, de såg ut att aldrig ta slut.

På väg mot London Eye, det blev ingen lufttur för oss. Den får vi ta vid annat tillfälle

Big Ben (numera Elizabeth Tower) och Houses of Parliament

Besökt en äkta red telephone booth

Notting Hill

Så många fina små hus med vackra dörrar

Så vacker gammal bil, passageraren i baksätet vinkade så vänligt och leende till oss

Vi promenerade genom St James Park på vår väg från Big Ben mot Buckingham Palace

På trottoaren där vi promenerade fanns en minnesplakett, The princess of Wales memorial walk. Till minnet av prinsessan Diana.

Få se nu hur ska jag fånga denna vackra byggnad

Så blev det, och bakom mig stod en gubbe i kilt och spelade på säckpipa, det var riktigt trevligt. Det blev väldigt många steg för oss dessa dagar. Den här andra dagen av resan kom vi återigen upp i över 21.000 steg puuuuh 😅

Fastän vi åkte suuupermycket tunnelbana så hann vi med långt över 20.000 steg även på söndagen.

Återigen en strålande dag, soligt och varmt. Tydligen den första fina väderveckan i London på hela sommaren, enligt ett par lokalboende som vi mötte upp med. Vi turistade bla här vid Picadilly Circus.

Trafalgar Square med Lord Nelson högt där uppe blickandes ut över den myllrande trafiken.

Han fick även se turistande skandinaver 😍

Vi var in i Covent Gardens och fikade, så mycket mysigt och trevligt det fanns att se på där.

Tower Bridge

Jag och min älskade unge 💖

London City skyline

💂

Fantastiskt trevliga dagar tillsammans, minnen bevarade i hjärtats djup för evigt.

Det gäller att lura "systemet"

😅 Hittar ingen lösning på att få in bilder på det ordinarie sättet. Jag tror att jag i hastigheten råkat kryssat/bokat för nåt alternativ på google som gör att jag inte kan ladda upp bilder från mitt safari inställda bildbibliotek. 

Meen då testade jag ett alternativ, jag tog en skärmavbild av ett foto och drog över bilden till bloggen och se där det funkade.

Visserligen kommer det att ta väsentligt längre tid att få ihop ett bildrikt inlägg, men en pensionär har väl all tid i världen.........eller 😊

Så nu kan jag fortsätta mitt inlägg om 70-års presenten del 2.

Det blir en annan dag då, eftersom jag nu ska vila armen efter att ha fått min 8:de dos av Covid-19 vaccinet och influensavaccinet i den andra armen.

 

Del 2 av 70-års överraskningen,

Efter den energigivande Pink konserten på torsdagen, sov vi gott i några timmar. Klockan väckte oss tidigt då vi skulle ta oss till Arlanda för vidare transport någonstans ut i Europa.....

Jag hade ingen aning om vart det skulle bära iväg, så det var nog lite pirrigt i kroppen. Vi hade tur med vädret, solen strålade i kapp med humöret 😀

Här hade jag tänkt lägga in bilder, men se det gick inte............... 

Nu verkar det ha blivit nåt fel på mitt Bloggkonto så det går inte att överföra bilder hit, mycket trist då bilderna är en stor del utav tanken med att dela med sig av upplevelser.

Jag får väl se om jag lyckas fixa till det eller om det blir slut på mitt Bloggande i och med detta.

Okido, jag testar om någon dag igen 🙋

Fler roligheter i Juli

Efter hemkomsten från Norrbottensresan hann jag inte så mycket mer än att packa upp, tvätta och packa om 😅

Redan  i julas visste jag ju om att jag skulle få en överraskning under sommarhalvåret som skulle inkludera ett giltigt pass.

När jag då fyllde 70 så fick jag veta att jag skulle hoppa på en buss här i Linköping kl 7:20 torsdag den 25:e juli med destination Stockholm, där skulle jag mötas av pussar 😍

Dagen tillbringades i Jenny och Ebbas sällskap, vi shoppade, åt mat och glass och inväntade kvällen då vi skulle gå på konsert. Pink skulle inleda min äventyrsresa med bästa töserna av alla 💖

Jag och min älskade unge

Glass I Kungsträdgården

Vattenlek och solsken, riktig sommar

Partypinglor på G mot Friends arena/Strawberry arena

Summer Carnival med Pink och 55.000 åhörare. Såååå bra 👏👍

Vi hade en fantastiskt härlig dag och kväll, det var tre smått lyriska, trötta och glada personer som trillade in på hotellet i Älvsjö för några timmars sömn innan del två av äventyret tog vid ♪♫

 

Juli blir en händelserik månad

Ja så har då den första sommarmånaden juni övergått till juli och t.o.m till augusti. Men eftersom jag är något senfärdig så har jag ju lite släp på att uppdatera.

Vi har sagt hejdå till vår husbil, Tozzan har flyttat till Gotland 😊 Nu är det familjen Hult som får ta över "vårdnaden" 

Så många fina turer gjorda under de 17 år vi rullat land och rike kring i mobila hemmet.

Istället för Tozzan har vi skaffat oss en fin lite lagom stor husvagn att kajka runt med.

Vi har hunnit vara ut på två svängar och känner oss nöjda med vagnen.

Det har inte funnits tid för så mycket åkande eftersom min julimånad varit fylld med egna "små" utflykter.

Jag har varit upp till Norrbotten, tillsammans med Jenny, det har nämligen varit jubileumsår för 1969 års 9-onde klassare. I år är det 55 år sedan vi gick ut nian. Vi var 11 niondeklasser med totalt 182 elever då när det begav sig och det var 7 klasser som var representerade på träffen av 37 elever, intresset verkar minska ju äldre vi blir. Vi får se hur många som hörsammar kallelsen om 5 år.

Det var så fint att ha Jenny med på resan "hem", vi har inte varit uppe i Norrbotten tillsammans sen gubbens och min flytt söderöver för 18 år sedan.

Vi flög upp en tisdagsmorgon i mitten på juli och tillbringade några dagar i Luleå, där vi gjorde stan och besökte många för oss bekanta miljöer.

Där precis bakom staketet vid Jennys rygg bodde vi i en trea på markplan, från 1985 till 1994.

Åkerbärsstigen.

Här bakom avspärrningen låg Jennys högstadieskola.

Vår förvåning var stor när vi såg att hela stora byggnaden som innehållit, skola, bibliotek och badhus var rivet. Här har såå många timmar spenderats, skoldagar och fritid.

Där långt borta håller ett nytt badhus på att färdigställas.

Här sitter hon, lilltösen, på muren till kyrkan där alla skolavslutningar hölls, från 1:an till 9:an. Blicken riktad ner mot lågstadieskolan (Svedjeskolan) som vi inte förevigade.

Här står vi på toppen av Ormberget. Här lärde sig Jenny åka slalom och senare i livet kom vi att bo strax nedanför i bostadsområdet Björkskatan.

Vy mot stan, den siluetten fanns inte när vi flyttade. Det gamla militärområdet LV7 är nu ett bostadsområde fyllt med moderna höghus.

Luleå bjöd på solsken och fina promenader.

Kranen i Södra hamn har blivit ommålad och riktigt fin.

Efter några dagar i Luleå gick resan vidare iväg mot nordöst och min födelsestad Haparanda. Där skulle vårt 55-års jubileum äga rum.  

Vårt natthärbärge hade vi hos min fina barndomsvän och hennes man i byn Nikkala, där även mina föräldrar hade sommarstuga under hela min uppväxt och tills mamma sålde stugan 1996.

Ett härligt kvällsbad i den ljumma sommarnatten.

Längst ut på kajen i Haparanda hamn. Det väcker minnen från barndomens dagar då jag fick följa med pappa när han klarerade båtar från Spanien, Tyskland, Nederländerna mfl. De skeppade sågade trävaror från både Haparanda hamn och Seskarö ner till Europa

Haparandas kännetecken för hemvändare, vårt vattentorn.

Jenny i Haparanda med Stadshotellet i bakgrunden.

Statyn 🎶 Amanda från Haparanda som går tillhanda på en veranda. Hon passar opp mellan 6 och 1, och som förresten har ett glatt och trevligt sätt🎶

Soluret som symboliserar de två olika tidslinjerna mellan Sverige och Finland.

Mitt på gränsen med en fot i varje land.

Här sitter jag men rumpan mitt på gränsen.

Avgångselever från 1969, nu 55 år äldre än då.

Fortsättning om resten av min aktivitetsfyllda juli månad följer en annan dag.