Midsomarfirande!

Ja så har det då vänt, det underbara sommarljuset.
Sommarsolståndet har passerat, nu går vi mot "mörkare" tider igen...............


Midsommarafton vill man ju fira, men hur då?
Jo, med dans givetvis.
Vi har alldelens nyss (7.30 ca) landat här hemma efter en 66 mila tur i bil, Sundéns Loge var målet (det ligger mellan Falun och Svärdsjö).
Resan var värd varenda mil och varenda regndroppe.
Vi körde iväg vid 15-tiden igår från ett 19 gradigt och halvklart Linköping, kaffe och smarriga mackor hade vi med oss och Caisa hade packat sin bästa middagspåse!
Solen såg vi inte sedan till på hela resan.
Sundéns Loge har vi inte besökt sen midsommaren 2004, så det var ett trevligt återseende. Dansglada dalmasar och dalkullor blandat med härjedalningar och gästrikar, det fanns till och med de som kom ihåg oss från midsommaren för 3 år sedan......? ! Dansfolk är lite speciella =0) Tänk att det är sådan skillnad på hur man dansar i de olika landsdelarna, i Dalarna känner man sig "hemma", där är det som att stegen tas precis som man själv tänkt sig..........
Pratade med en utav "gubbsen" som jag träffade 2004, han hade varit nere i Helsingborg och dansat för någon tid sedan, och det hade inte funkat alls...........och han är verkligen bra på att dansa i mitt tycke!
Han ställde sig då för att kolla in hur de "skånska pågarna" rörde sig, och se efter ett tag hade han fått kläm på deras stil (skidåkning, ett slags skridande fram, tyckte han att det såg ut som) och när han gav sig ut i dansens virvlar med ny instuderad stil så blev genast "de skånska gräbborna" mycket gladare.
Det är det jag tycker är roligt med att dansa, man vet aldrig hur det skall bli när man fattar tag i varann, skall man funka ihop eller blir det ett "fasligt koncentrerade" innan man fått kläm på kavaljerens steg..........
Det var ju tänkt att vi skulle ha dansat två kvällar i rad i Dalarna, men så blev det nu inte......hastigt och lustigt fick vi för oss att vi skulle testa att sälja husvagnen, snabbt in med en annons på Blocket på söndag kväll kl 20 ca, vid 21 ringde en spekulant och ville titta på den på måndag lunch, måndag em kl 17 var vagnen såld..............
Snabba ryck, snabbare än vi hade kunnat tro, så därför hade vi inte något husrum med oss till Dalarna, därav t.o.r resan.
Ikväll funderar vi på vad vi skall ha för mål för firandet, blir det soffhörnet eller skall vi sätta oss i bilen och dra iväg till Olstorp Tidan, någonstans vid Mariestad, dit är det ca 16 mil från Linköping.
Vi får väl se, regnet gör att körlusten inte riktigt känns på topp, men snabba beslut kan komma framåt eftermiddagen.
Får väl skriva och berätta om det blev nåt..........Vi höres!

Söndag igen!!

Har det verkligen hunnit gå en hel vecka sedan jag var in här och skrev något?

Tiden den rusar iväg tycker jag, nu är det två veckor kvar till den underbara sommarledigheten ....SEMESTER!!

Roland och Caisa har kommit tillbaks från Niemisel och vi har fått hem lite saker som väcker minnen från det som varit, bl. a

• Min första stol, den jag hade som ett litet flickebarn hemma på Torggatan i Haparanda. Den skall så småningom målas och bli fin så att "Mimmi" - min första riktiga babydocka - får ha den till sittplats.

Precis som det var hemma hos mamma och pappa. Tänk att den dockan suttit på den stolen ända sen jag flyttade hemifrån..........
Jag minns att Jenny blev så glad, när vi åkte upp till Mommo o Moffa för att vara lediga, när hon kom in i Mommos sovrum och fick ta "Mimmi" i sin famn och leka med henne - precis som Ebba gjorde när de nyligen var till oss här i Linköping.
Det verkar som att historien upprepar sig!

• Den gamla "klapp-stolen" från mammas och pappas stuga i Nikkala

Vi brukade ha ved i den, den är inte vacker men för mig väldigt speciell, den är målad av "farbror Udde" - han var Hamnmästare i Haparanda Hamn, på den tiden då det var skeppning där, oj vilka minnen från när jag var liten och fick följa med pappa (skeppsmäklaren) på de spanska, holländska och tyska lastfartygen som angjorde Haparand Hamn och Seskarö.
Funderar på om det går att göra något åt den för att få den lite mer "rums-ren", men jag tror nog att den skall få vara som den är................

Jag förlorar mig i minnen, det är så trevligt att tänka tillbaks på sådant som man fått uppleva som mycket ung, jag har nog varit lyckligt lottad - jag och pappa var nog lite som "ler och långhalm" en viss period i mitt liv.

När Roland höll på att packa hyrsläpet med våra saker höll Caisa noga reda på vad som försigick, det skulle inte missas nåt...........

Det var likadant när vi flyttade från Luleå, när den stora flyttlastbilen kom så skulle hon absolut sitta på lastbryggan och hålla koll på vad som bars in i bilen, så hon har nog levt det senaste året med ständig koll på flyttlass - med tanke på att vi nyligen flyttade från Luftvärnsgatan hit till Mjärdevi/Lambohov.

Nä nu är det nog dags att avrunda, klockan börjar närma sig läggdags igen.
Hoppas alla ni där ute i landet sussar gott!

En helt vanlig söndag, men ändå så annorlunda!

Solen har värmt oss här i Linköping idag, +31 har termometern visat på hela dagen - VARMT !- ja det kan man lugnt säga, men ack så ljuvligt ändå............
Roland och Caisa har satt sig i bilen och styrt norrut, nu är det dags att hämta de sista sakerna från stugan innan ägarbytet!
Vad konstigt det känns att vi inte längre kommer att ha kvar vårt älskade paradis, men vi har vår hjärtan fyllda med underbara minnen från de 12 år vi fått vistas där vid Råneälvens strand.
Tänk vilka vackra solnedgångar man sett både vinter som sommartid, tystnaden som är så ljuv, man hör vartenda rassel i träden, varenda fågel som sjunger........mmmm....nu blir jag gråtmild, bäst att "skärpa till sig".

Så vad tar man då för sig när man blir helt ensam med bara sig själv att ta vara på, jo...då tar man en härligt lång cykeltur.
Färden gick härifrån Lambohov till Bergs slussar som ligger 1, 5 mil norrut. 48 minuter efter att jag trampat hemifrån var jag framme - röd om kinderna av sol och motionen.
Cykeln parkerade jag lämpligt intill glassboden som hade öppet för sommarvarma kunder.
Vilket myller av människor det var ute vid slussarna. Det är väldigt populärt att åka ut till Berg och titta på slussningarna, det är totalt 11 slussar upp till samhället Berg och nivåskillnaden mellan Roxen och samhället är 29,1 meter. Ni kan förstå att det kan hända mycket spännande saker under tiden båtarna är på väg igenom slussen.
På den här bilden är det inte nåt folk alls i farten, men idag var sluttningarna fyllda med pick-nickande, glassätande, badande (ja man badar i slussen) och solande männsikor.
Då slogs jag utav tanken hur underbart skönt vi har haft det i stugan, där har vi varit helt ensamma, någongång emellanåt har grannarna varit där men mer och mer sällan med stigande ålderns rätt.
Man har kunnat höra hammarslag eka från dem som bor en liten bit bort "baki" skogen, och det har varit tryggt att veta att de finns där utifall att man behövt hjälp, men som sagt man har fått rå sig själv.
Vem skall man tacka för att man fått ha det så bra?

.........När jag vände cykeln hemåt igen så blev det en färd fylld med tankar om allt och ingenting. Vi blev i fredags påminda om att livet kan föra med sig så väldigt oväntade saker.
En medlem i vår favorit orkester Jannez, förolyckades mycket olyckligt på sin MC på fredags-morgonen.
På ett ögonblick förändrades allt för så många i hans närhet............ Det gör att man än en gång tänker tanken: Lev i nuet, ta tillvara stunden som ÄR, man vet aldrig vad som väntar.........

Jag är så tacksam för allt jag har runt omkring mig, min familj (ingen nämnd och ingen glömd) mina vänner (i när och fjärran), jag har fått förmånen att "byta liv" som vuxen (har hittat hem i Östergötland) har en bostad som jag trivs i och ett jobb med trevliga arbetskamter. Har fritidssysselsättningar som gör mig glad i sinnet.
Jag är så glad för mina "rötter" i Norrbotten med allt vad det innebär - bl. a att man står med fötterna stadigt förankrade i verkligheten.

Allt detta och mer därtill for genom mitt huvud när jag susade fram på cykeln.

Väl hemkommen lagade jag mig en riktig sommarmiddag med färskpotatis och sill (mmm), satte mig sedan tillrätta i solen på balkongen medan tvätten snurrade runt i maskinen. Ljuvligt lat kände jag mig då. Somnade en stund för att bättra på den "brända mandel" färg jag redan fått (hur smart var det??)
Som grädde på moset denna vanliga söndag ringde jag upp en f.d arbetskamrat och vän som jag inte haft kontakt med på över 30 år.........det var sååå skoj. Vi hann skratta mycket under vårt samtal och hoppas nu att vi kommer att hålla lite tätare kontakt med varann framöver.

Cykelutflykt!

Nu har vi satt igån cykel-kärrs tränandet med Caisa igen.
Vi började ju med det innan vi flyttade från Luleå, men hann aldrig komma igång med det igen efter att vi anlände hit till Linköping.
Det var med spänning vi monterade ihop cykelkärran för en testning med Caisa.

Inga problem där inte, med ett glatt skutt satte hon sig på plats, vi for ut på en halvtimmas provtur och det gick riktigt bra.
Nu gäller det att hålla igång med åktursträning så kan vi förhoppningsvis åka någon långtur under sommaren.

Fint besök i stan!

Gissa vem som varit här hos oss...............

Jo, världens bästa Ebba och hennes mamma.

Vi har haft ett jättetrevligt veckoslut, med bus och mys om vartann.

Ebba har varit på Biltema och kollat in de senaste modellerna av mountainbikes, hon passade även på att prova ny modell på cykelhjälm, lite för stor men vad gör väl det när man gillar att ha hjälm på huvudet!

Mormor och Ebba på en eftermiddagspromenad efter shoppingrundan

Dagar fyllda av aktiviteter gör att man blir trött och då är det så skönt att få komma till ro i mammas famn när det blir läggdags.

Hoppas vi ses snart igen!

Nattlig rapport.

Här sitter man nydansad och skrivsugen, vi kom hem från Örsåsa för en timma sedan. Grönwalls stod för musiken - inte riktigt några favoriter - men faktiskt trevligare låtval än väntat.
Det var inte så mycket folk på dansen, det berodde på att det i Linköping pågick något som kallas "Den stora dansfesten" - ett årligen återkommande evenemang. Dans fredag och lördag med 4 orkestrar varje kväll.
Evenemanget är väldigt välbesökt. Vi var där igår kväll (fredag), och även om två av banden (Zlips och Bhonus) som spelade hör till favoriterna, så blev det ingen lyckad kväll - det var så fruktansvärt trångt och stökigt. Vart man än försökte styra dansstegen så var det ett annat par ivägen. Sånt är inte kul....Man blir sparkad, trampad på, får armbågar än här än där - nä då blir det så att man efter ett par tre timmars "bökande" drar sig hemåt, och säger INTE ETT ÅR TILL!
Till Örsåsa kom det faktiskt några som besökt "Dansfesten" ikväll (lördag), det hade varit om möjligt ännu stökigare än på fredagen, därför körde dom de nästan 7 milen ner till Örsåsa för att slippa trängas med över 1.500 andra personer. Vi kände att vi gjorde rätt val i och med att vi valde att inte stanna hemma i Linköping för att dansa.
Har glömt skriva att vi även hann med att dansa när vi var upe i Norrbotten förra veckan, vi avslutade resan norröver med att svänga om i Björknäsparken i Boden. Där spelade ett riktigt genuint gammeldags dansband - Towe Widerbergs, musiken var inte av det senaste snittet,men vad gjorde väl det - vi fick ju träffa en mängd gamla bekanta, tänk vad man saknat att träffa alla glada människor som vi dansat med i så många år.
Det gjorde gott i hjärtat alla dessa återseenden. För att inte tala om all dessa dansanta personer man fick svänga runt med mmmmmmmmmm, det lever man länge på!
Oooops klockan börjar vara mitt i natta, närmare bestämt 02:11 - dags att säga godnatt!

Lite lat...

Det måste jag erkänna att jag är, har ingen riktig inspiration att skriva.
Men här kommer i alla fall två bilder från vår resa upp till Niemisel.

Här sitter Caisa och tittat på två gäss som var väldigt nyfikna på vad vi höll på med uppe på älvkanten. De kom närmare och närmare och "muttrade" nåt på sitt eget språk.
Caisa var väldigt intresserad, fågelhund som hon är.
Bara titta inte smaka!

Ja, sen måste jag ju sätt in en avslutningsbild på stugan också, den togs strax innan vi vände söderut igen.

Nu vet jag inte när jag kommer att trampa norrbottnisk mark igen, det kändes lite konstigt att tänka tanken att man inte längre har något "måste" som för vägen norrut.
Hoppas det inte dröjer alltför länge ändå, det är kul att få se alla förändringar som är på G, tanken är att hinna se IKEA i Happis innan köpruschen lägger sig =0)

Hemma igen!

Nu har vi återvänt från den norrbottniska våren, 5 - 7 plusgrader, regn, snålblåst, ingen grönska i träden........men det underbara ljuset fanns där - det blev aldrig riktigt mörkt - fastän vädret visade sig från sin sämsta sida.
Det kändes väldigt bra att få vända "hem" för en vecka, trots att vi slitit som "galärslavar" från tidig morgon till sen kväll varenda dag från lördag till fredag.
Jag skall skriva lite mer och kanske lägga in några bilder, men ikväll blir det inte mer än så här. Morgondagen kommer snart, man skall ju upp och jobba igen - kanske man är avvand från kontorsarbetet nu, kroppsarbetet kändes bra trots att man har känning i varenda muskel av allt grov göra.

Länge sedan sist...

Jobbat sent på eftermiddagarna och haft lite packningspyssel för oss, så tiden har inte riktigt räckt till för att blogga.

I helgen har vi haft ett fantastiskt väder, soligt och varmt. Det passade utmärkt eftersom vi hade vårstädning i vårt nya bostadsområde.

Bostadsrättsföreningen bjöd på lunch efter att vi gjort fint kring våra hus, lite solbrun blev man allt efter att ha tillbringat några timmar med krattan i hand.

Lördagkvällen tillbringade vi i Örebro på Brunnsparken, där fick vi dansa till Bhonus. Sammantaget en mycket aktiv dag.

Söndagen var det om möjligt ännu bättre väder, på med shortsen och linnet och ut och cykla kring stan. Målet var att hitta "Bosses glassbar" - som är ett måste för många Linköpingsbor- vi hittade dit.
Glassen de säljer är hemmagjord och dagsfärsk. Det var fantastiskt gott, kan varmt rekommendera alla glassälskare att besöka "Bosses" om Linköping passeras, enda nackdelen är att kön kan ringla sig långt ut på gatan om det är en riktigt varm dag.

Söndagskvällen vek vi för dans, det var säsongsfinal i Ljungsbro. Zlips spelade upp och det var ganska mycket folk på plats.

Jag investerade i två par nya dansskor (Dansshopen från Örebro var på besök i parken), nu hoppas jag ha skor för alla typer av golv.

Jag är lite av "sko-oman" (kan man säga så), visserligen har jag lugnat ner mig betydligt från hur jag varit i yngre dar, men skor ligger mig varmt om hjärtat.

Jag har en viss känsla av att detta har "smittat" av sig på min dotter, och om jag inte har helt fel så har barnbarnet (1 år) visat ett visst intresse för fina skor =0) det måste sitta i de Fredrikssonska generna, för min mor var faktiskt också väldigt förtjust i skor.

****
Just det ja, jag hade med mig kameran när vi var ute och cyklade i söndags. Vill så gärna dela med mig av det vackra som finns runt oss denna första vår i Östergötland.

Vitsippor som blommar i Valla-skogen, som en matta av blommor Fiiiint !!!

Blommande träd i parken
Träden i blomning

Visst är det väl vackert, man kan bara njuta. Nu kommer vi att åka norrut, där lär det inte vara samma blomsterprakt, men vi får ju möta det vackra vårljuset. Det är inte fyskam det heller. Dans i Björknäsparken kanske det också blir, vi får väl se. Kul att få återse Norrbotten.
Av den anledningen (resan) kommer jag inte att skriva några rader här, återkommer efter hemkomsten.

Angripen utav latmasken

Känner mig verkligen slö i bloggvärlden, har tänkt men inte kommit längre än så........
Gör nu ett försök att få ihop lite rapport om dagsläget.
****
Helgen har varit lååång, hade extra ledigt från jobbet i måndags, så det känns som att man haft semester igen.

Lördag vart det dans till favoriterna Jannez här hemma i stan. Lite folk men mycket ös. Jag är fortfarande trött i ena foten =0)
Det var väl allt i nöjesväg, vi hoppade över dans under Valborgsmässoafton, jag har fått känningar utav all blomning. Jag har antagligeh hö-snuva - så kliande och rinnande ögon var väl inte nåt som fick mig att känna för log-premiär.
Det blev istället biltur i de vackra nejderna, sen har vi väl försökt få ordning på hemmet - det börjar likna nåt nu!
****
Mina farhågor om att det skulle kännas långt att cykla tíll jobbet har inte besannats - det är en behaglig stund, det tar mellan 22 - 30 minuter beroende på dagsform och vind. Sträckan är 6,82 km - har kollat med min nya cykeldator (present utav gulle-gubben), man hinner vakna till innan man är framme på morgonen och på eftermiddagen hinner man kasta av sig kontorsdammet innan man möts av en glatt svansviftande Caisa.

På bilden här nedanför är hon tillsammans med sin kompis Guran, som bor kvar i Berga.