Ett mysterium är löst!

På lördag förmiddag när vi for ut med bilen, reagerade vi båda på att det var spår av katt-tassar över vindrutan. De hade gått uppåt på förarsidan och nedåt på passagerarsidan. Det enda vi använt bilen till under veckan var när vi åkte till Borgen i fredags, annars så har bilen stått inne i vårt garage.
Vi tyckte att vi borde ha sett spåren efter tassarna redan på parkeringen i Norrköping innan vi körde hem på natten men ingen av oss hade lagt märke till dem då...........mycket märkligt.
Vi släppte tankarna på spåren, men på söndag såg vi spår över hela bilen, på måndag hade det ramlat ner saker på bilen från våra hyllor som finns längs garageväggen.
Nu började funderingarna på allvar kretsa kring att det kanske var en katt som var instängd i vår garagelänga.
Vi försökte titta in till våra garagegrannar men inget syntes, i går tisdag, tyckte jag det prasslade lite någonstans när jag tog ut mc för att åka till jobbet, men inget syntes till.
Men i morse då kom beviset.........när garageporten stått öppen ett bra tag och "lilla gubben" var på väg in i garaget så mötte han en stor svart vit katt, den blev rädd och sprang tillbaks in och gömde sig under bilen. Det gick inte att få fram den, och sen helt plötsligt syntes den inte till mer.
När jag kom hem från jobbet i eftermiddags och fick höra om det oväntade mötet så bestämde jag mig för att gå ner med vatten och lite mat eftersom jag antog att katten varit instängd åtminstone sen i fredags kväll och skulle behöva få något i sig.
Jag såg inte till någon trots att jag lockade och gick omkring med ett fat med doftande köttbullar (man tager vad man haver), men på nåt underligt vis så kände jag på mig att den fanns i närheten, och helt plötsligt fick jag syn på kisse-katten. Den satt hopkrupen på en hylla inne i närmaste grannens garage.
Efter lite småprat lyckades jag få den intresserad av sällskap, missen började röra på sig lite försiktigt, spinna och jama och tillslut kom han över till vår sida så jag fick lyfta ner honom och kelas lite. Maten och vattnet var inte så värst intressant visade det sig, efter lite gosande gav sig den befriade kissen i väg, förhoppningsvis hem till en familj som antagligen saknat sin katt. Det var en stor och välnärd katt, så jag är helt säker på att den har ett gott hem.