söndag, mars 31, 2013

Reseberättelse del 3, avrundning

Nu har det hunnit gå lång tid sen vi kom hem från Koh Chang i Thailand, faktiskt 1½ månad från det att vi återvände till verkligheten.
Tankarna återvänder gärna till de lediga dagarna.

Vi var på några utflykter från vår lilla by, den första gjorde vi till en fiskeby som ligger på den södra delen av ön, Bang Bao.
Vi åkte taxi de ca 4,5 milen söderut, det kostade ca 35 SEK enkel väg (150 bath) för 4 vuxna och 2 barn ! Billigt är bara förnamnet.

Med vinden härligt svalkande uppe på taxins flak, åkte vi den slingriga vägen upp och ner mot resans mål.

Fiskebyn är byggd längs en lång lång pir, där finns allehanda butiker, restauranger, hotell mm.
På den smala betong gången kör mopeder och cyklar bland dem som promenerar, smalt och trångt men det funkar eftersom alla tar hänsyn till varann.

Längst ut på piren finns en liten fyr som det går att gå upp i, Ebba var först upp, sen följde resten av familjen efter.

*
En annan dag var vi på båtutflykt, start tidigt på morgonen mot Koh Wai
Vi stannade till ca 30 minuter på ön för att koppla av med bad eller snorkling i det underbart klara vattnet, några passade på att leka i sanden. Resan fortsatte sedan mot ön Koh Mak, där ankrade båten upp utanför ön.
De som ville kunde åka in till ön för att snorkla vi korallreven, en del åkte in för att boka boende på de fina hotellanläggningarna på ön, vi som blev kvar på båten roade oss med att hoppa o dyka ner i det ljuvliga grön blå vattnet.

Vi bjöds på en god buffé ombord mitt på dagen och på eftermiddagen dukades det fram färsk ananas och melon.
Innan vi var tillbaks hemma på Koh Chang gjorde vi ett stop vid Monkey Island, där det skulle gå att mata aporna som bodde på ön

Det gick ganska stora vågor på havet så båten kunde inte köra så nära som den brukade, därför var det inte det lättaste att kasta över någon frukt till de tiggande aporna.
Nåja, det gick ingen nöd på dem för det, så vi fortsatte färden hemåt och innan vi var framme på Koh Chang igen så föll skymningen, det var sååå vackert.

*
Näst sista dagen på Koh Chang var vi på utflykt till en Elefant Camp, där fick vi rida på en 35-årig elefant dam, i sakta mak genom regnskogen.
Hon vägde 4 ton och åt ca 400 kg mat om dagen, imponerande vill jag lova.

Efter 12 dagar på Koh Chang var det dags att vända norrut, mot Bangkok.
Vi flög från Trat, där var världens sötaste flygplats, jag blev helförtjust i den.

Byggnaden var helt genom "luftig", det var en ovanlig känsla. Månne hur det är de dagar det är regn och riktig blåst, var tar man skydd då?

Flygresan tog en timma.
Väl framme i Bangkok bjöds vi på en överraskning, vi hade boka två "små" sviter på ca 65 kvm, men fick frågan om vi kunde tänka oss byta till en familjesvit med två sovrum i stället.............no expenses for you..............Ja, vad säger man. Det är klar att det var ok, men vad vi inte visste att det vi bytt till oss var en svit på ca 180 kvm på 54:e våningen (VIP-våning).
Det var helt makalöst, vilken grej, det var verkligen fint.....


Utsikten från 54:e vån var helt fantastisk, men det svindlade lite i magen när vi tittade nedåt ;)
Soluppgången var vacker i Bangkok.

Vi tillbringade 2½ dag i Bangkok, det var en upplevelse.
Trafiken var förfärlig, luften var inte den bästa, värmen var lika härlig som tidigare och det fanns hur mycket som helst att se.
Vi tillbringade den mesta tiden på MBK ett shoppingcenter som har hur mycket som helst att erbjuda.
Det finns över 2.000 butiker där, vi hann inte besöka alla ;)
Jag lånar en interiörbild från Wikipedia på MBK.
MBK Bangkok 2
Ja jag säger då det, vilken fantastisk resa jag varit på, så mycket att se och så många intryck.
Bäst av allt var att få tillbringa tid med ressällskapet.

Många ljuvliga minnen i mitt hjärta har jag bevarat.

tisdag, mars 12, 2013

Reseberättelse del 2

Dagarna på Koh Chang flöt på i lugnets tecken.
Vi steg upp när vi sovit klart, oftast efter kl 8:00, ibland startade dagen med mattelektioner.
Ebba hade med sig sin räknebok och ville så gärna göra några uppgifter för att starta upp dagen på ett bra sätt ;) sötnöten är så duktig på matte.

Efter frukost bestämde vi om det skulle bli pool eller hav.
Lata dagar vid poolen gillades starkt av de yngsta i gänget

Men havet och stranden var ändå det som lockade oss mest, vattnet som var så underbart varmt och skönt.
Känslan av att bara kunna lägga sig ner i vattnet och låta vågorna vagga kroppen - underbart
Det var ingen trängsel på stranden, gott om plats att ligga och njuta av en god bok eller bara tom stirra ;)

Mat var man ju tvunget att få i sig, till lunch köpte vi oss ganska ofta bara färsk frukt bestående av ananas och melon. Det var så gott, underbart söta i smaken och så uppfriskande.

Inte en enda dag kände jag mig sugen på godis, och jag som annars är en "godisråtta" utan dess like, jag tror att den nyttiga Thailändska maten gjorde att sötsuget försvann.
På kvällarna gick vi ofta ner till stranden och valde ut någon av de många restaurangerna som dukade upp till kvällsmat, istället för solstolar fylldes stranden av dukade bord och mysig belysning.
Ön Koh Chang har totalt ca 5.000 innevånare, även om det är många turister på ön så tyckte inte jag att det kändes som att man behövde trängas.

Efter att vi avnjutit våra middagar drog vi iväg på vandringsstråt längs byns/öns huvudgata (genomfartsleden på ön) där fanns hundratals små butiker, fyllda med allehanda ting.
Kläder, skor, väskor, smycken, souvenirer, skrädderier, optiker, supermarkets, barer, cafér, mat-vagnar.................ja alltmöjligt.
Fastän vi gick längs denna gata varje kväll i 12 dagar så hittade vi alltid något nytt att titta på och att köpa ;)
Jag skulle kunna gå där många kvällar till bara för att det var så trevligt, doften från pannkaks köken är en höjdare. En utav grabbarna var helt suverän, han hade show varje kväll, på med värsta/bästa disco musiken och sen satte han i gång med sitt bakande, pannkaksdegen är inte som hemma, det är mer likt en pizzadeg.
Den snurrade han runt i luften på sina fingrar i takt till musiken, slängde ner den i stekpannan, skivade banan i en hastighet som hade fått Per Morberg att jubla, knivens hackande ljud gick i takt med musiken, jiiihaaa, det blev folksamling varje kväll med idel glada miner som beskådade showen. Han fick mycket dricks för varje köpt pannkaka kan jag lova.
Åååh vad jag längtar tillbaks just nu ;)