Reseberättelse del 2

Dagarna på Koh Chang flöt på i lugnets tecken.
Vi steg upp när vi sovit klart, oftast efter kl 8:00, ibland startade dagen med mattelektioner.
Ebba hade med sig sin räknebok och ville så gärna göra några uppgifter för att starta upp dagen på ett bra sätt ;) sötnöten är så duktig på matte.

Efter frukost bestämde vi om det skulle bli pool eller hav.
Lata dagar vid poolen gillades starkt av de yngsta i gänget

Men havet och stranden var ändå det som lockade oss mest, vattnet som var så underbart varmt och skönt.
Känslan av att bara kunna lägga sig ner i vattnet och låta vågorna vagga kroppen - underbart
Det var ingen trängsel på stranden, gott om plats att ligga och njuta av en god bok eller bara tom stirra ;)

Mat var man ju tvunget att få i sig, till lunch köpte vi oss ganska ofta bara färsk frukt bestående av ananas och melon. Det var så gott, underbart söta i smaken och så uppfriskande.

Inte en enda dag kände jag mig sugen på godis, och jag som annars är en "godisråtta" utan dess like, jag tror att den nyttiga Thailändska maten gjorde att sötsuget försvann.
På kvällarna gick vi ofta ner till stranden och valde ut någon av de många restaurangerna som dukade upp till kvällsmat, istället för solstolar fylldes stranden av dukade bord och mysig belysning.
Ön Koh Chang har totalt ca 5.000 innevånare, även om det är många turister på ön så tyckte inte jag att det kändes som att man behövde trängas.

Efter att vi avnjutit våra middagar drog vi iväg på vandringsstråt längs byns/öns huvudgata (genomfartsleden på ön) där fanns hundratals små butiker, fyllda med allehanda ting.
Kläder, skor, väskor, smycken, souvenirer, skrädderier, optiker, supermarkets, barer, cafér, mat-vagnar.................ja alltmöjligt.
Fastän vi gick längs denna gata varje kväll i 12 dagar så hittade vi alltid något nytt att titta på och att köpa ;)
Jag skulle kunna gå där många kvällar till bara för att det var så trevligt, doften från pannkaks köken är en höjdare. En utav grabbarna var helt suverän, han hade show varje kväll, på med värsta/bästa disco musiken och sen satte han i gång med sitt bakande, pannkaksdegen är inte som hemma, det är mer likt en pizzadeg.
Den snurrade han runt i luften på sina fingrar i takt till musiken, slängde ner den i stekpannan, skivade banan i en hastighet som hade fått Per Morberg att jubla, knivens hackande ljud gick i takt med musiken, jiiihaaa, det blev folksamling varje kväll med idel glada miner som beskådade showen. Han fick mycket dricks för varje köpt pannkaka kan jag lova.
Åååh vad jag längtar tillbaks just nu ;)